Bortglömd

När jag var liten var jag mycket hos mormor. Jag trivdes bra där för hon hade massor av leksaker. Och sen bodde min moster ännu hemma då. Jag minns en kväll när vi var ute och sen börja hon röka och sa att jag inte fick berätta det till mormor. Berätta aldrig det. Hon tog mig ofta med o shoppa (mest skor) och jag orkade hänga med som 5 åring för hon köpte alltid godis lr liknande åt mig.  Sen när hon bodde ensam innan hon flyttade utomlands, var jag över natten och vi hade typ girls night. Gillade att vi fixa naglar ordentligt och på morgonen gick vi till lekparken. Minns fptrafande det när hennes klack gick sönder i skon och hon hamna gå bara med en klack. Många trodde att vi var syskon eller mamma o dotter för vi liknade varandra. Vi båda är ganska ljusa och korta. De enda blondinerna i släkten.

Hon flytta till Cypern när jag var ganska liten typ 9-10. Jag fick möjlighet att åka till henne med min moster, tvillingskusinerna och mormor. Det var min andra resa till nåt varmt land. Tyckte det var kul. Men hos henne märkte jag hur hon hade mest tänkt bara på kusinerna som var då 6-7 år (jag 14). Hon hade köpt lite kläder o cd för dem, men inget till mig. Jag kommer fortfarande ihåg den stunden. Jag var bara 14, had  haft ett jätte tufft o jobbigt år på högstadiet (året innan olyckan). Jag bara satt tyst vid bordet med andra och försökte att inte gråta. När jag tänker på ån situation nu, så skulle det inte kännas så illa. Och det var inte då att jag skulle vara svartsjuk. Nej har aldrig varit svartsjuk till mina kusiner, har alltid gillat dem. Varit duktig på att sköta dem o leka med dem.

Numera när hon kommer till Finland så är hon mest hos mostern o tvillingskusinerna och förstås hos mormor. Vi brukar se henne ganska lite egentligen. Nu har hon flygit till Finland och åker just hem innan min studentfest som är väldigt tråkigt för hade varit kul om hon hade varit med. Hon har ändå gått på samma gynasium. De senaste (6-7) åren har jag känt mig väldigt bortglömd. Att hon inte bryr om mig direkt. Och det är väldigt tårkigt för vi är en liten släkt och stor när varandra.