uttråkad

Jag som trodde att det var tråkigt att svara på mail med samma mailmall.. Nope i två veckor så har vi bara gjort en sak och jag är sååå sååå sååå frustrerad! Någon måste verkligne hata oss för att vi inte får ens en liiiiten annan sak som vi skulle kunan fixa. Jag är så himla rastlös när jag inte får använda min hjärna och lära mig nåt nytt! Även om det suger att bli igen arbetslös äre fan skönt att slippa detta. Har mer att göra ensam hemma än där på jobbet..
Men senaste helgerna har jag haft så kul. Min vän har varit i Sverige i några veckor och vi har hängt på stan, käkat max, fotat, gått runt och snackat såå mycket! Saknar att ha vänner nära. Den enda som är här har en ny pojkvän och pluggar och har helt annorlunda livssituation som mig så det blir svårt att träffas så ofta. Jag får så himla mycket energi att umgås med mina vänner. Det är en härlig känsla!
Vänner är inte den enda saken jag saknar. Saknar så himla mycket min söta lillasyster. Kollade på gamla bilder och saknar den lilla bebisen! Men det är ändå så häftigt att se henne växa att kunna verkligen kommunicera med henne. Att hon förstår och kan säga att hon saknar mig. Jag saknar massor henne och skulle bara vilja teleporta mig till Finland och pussa o krama sönder henne. Hade jag bättre ekonomi så hade jag flygit hem för några dagar. Men eftersom jag känner sån stress och press över framtiden har jag börjat undra hur kommer min och syrrans relation förändras om jag blir mamma. Jag menar att om jag skulle t.ex bli mamma om 8 år så är hon bara 12-13 år. Är det inte skumt att ha en syster som oxä är en mamma? Eller kommer hon hata mig när hon är äldre för jag inte finns där. Eller kommer vi kunna ha bra och nära relation trots åldersklinnaden? Massa tankar snurrar i mitt huvud. Hatar när jag inte vet hur saker och ting ska bli.