Frustrerad

Jag är så trött på att vara nära attfå ett intressant jobb som skulle passa mig. Det är fan alltid ngon jävla hinder. Jag är ung, börjat livfrån noll ensam i ett anant land. Hur fan ska man få möjlighet att visa vad man kan??? Skulle människorna kunna ha mindre fördomar och lita och lyssna på sin magkänsla. Jag har lite gett upp med jobbsökandet nu när det är juni. Det finns några få jobb ute, men man blir ändå inte återkopplad innan augusti. men igår ringde ågon plötsligt mig från en rektyteringsfirma och bjöd på ntervju för en tjänst. Intervjuet gick bra och tjänsten låter superintressant men fasiken om inte företaget är intresserade av mig. Och jag har ont om referenser så att var tvungen att kontakta min gamla gruppchef på facebook, kändes såå weird. Men får jag ingen referens av någon från högre roll kommer jag ju fan aldrig få ett jobb... Jag skulle ha så jääävla mycket att ge! Jag har lärt mycket om mig själv senaste året och vuxit så mycket.
Och fan idag idag vågade jag gå ut med shorts på utan att skämmas över mina tjocka lår! Även om inte fått resultat på utsidan av gymmet än, så på nåt sätt känner jag mig lite starkare och säkrare och fan jag kunde känna mig snygg i shortsen idag! Jag ser fortfarande en ful och tjock elefant i spegeln men någon dag kommer det förändras! Med små steg i taget.